... å så var det dags igen.

I dag gjorde våren entré, i alla fall för några timmar. Husfolket drog fram grillen och latade sig i solen så länge molnen höll sig borta, men sedan riktades de där speciella blickarna mot mig: rivarblickarna. Ni förstår, när både husfar och husmor granskande börjar röra sig med varsin kofot i handen gäller det att knipa fast sig stadigt i stengrunden. Sen hänger det på minuter innan tapeter, lister, plankor, battingar, dörrar etc. börjar flyga. Så gick det alltså i dag.

Husmor har sedan hon flyttade in retat upp sig på min motbjudande farstu. Det är ju ändå det första rummet som möter mina besökare, så jag kan hålla med henne om att det är lite skämmigt... Tapeter som börjar vara smått gulnade, korkmattan från anno dazumal som suger in smuts från leriga hundtassar istället för att stöta ifrån...

Men nu ska det bli utrymme, takhöjd och en entré som ger mig den heder jag förtjänar! Fortsättning följer...

Före. 

Vindfånget har slutat fånga vind.

Nackdelen med rivningsarbete... Vill någon ha ved??

Tapet - korkmatta

Efter dagens session.