The Hjärttransplantation

Idag känns på något sätt som den rätta dagen att inleda bloggandet. Idag var nämligen Dagen med stort D, som i Dagen för Den Stora Hjärttransplantationen. Dom som bor här kallar det visst för bergsvärme, men för mig är det ju så mycket mera. Det gamla hjärtat hade slagit sedan 1965 och värmt min kropp men större och mindre framgång. Men man måste väl hänga med i svängarna och följa trenderna, även om det känns som om jag skulle ha förlorat min bästa vän. Kanske det kan vara skönt för den gamla kroppen med jämn värme som strömmar ut i ådrorna?

Det var inte den enda stora omvälvningen idag. En av mina näsborrar som varit stockad sedan 1970 putsades våldsamt upp av en man klädd i svart som var alldeles sotig. Dom påstår att det bott fåglar där inne. Vem vet. Näsgången måste dock stabiliseras innan den kan användas till fullo igen. Tidigare under mina levnadsår hade någon nämligen utan att tänka sig för tryckt in en obehaglig oljekamin vid näsroten, som skapade fula ärr.

Som ni kan förstå har den senaste tiden har varit allt annat än lätt för mig. Utöver det jag nämner ovan har taket i min sal slipats och tvättats och vid min nordvästra fot har galningarna borrat ett 175 meter djupt hål. Jag säger då bara det: bättre var det förr!

Här borras och dammas det.

Operationen pågår

Aortan kopplad 

Den gamla trotjänaren "Karkkimix". Anno 1965.

Naken "Karkkimix"